Studenten

Idag har jag hunnit med två studentavslutningar. Först på min egen skola med 21 glada och stolta studenter. Det är en grym känsla att se hur de små niorna under tre år på gymnasiet växer och står på trappan som vuxna individer och tar emot folkets jubel. Hann också ta mig till min äldste sons avslutning och imponeras av hur min vuxne son växer ännu mer, på bara denna dag. En tråkig kommentar som slank ur honom på vägen hem var;
- Jaha då var man arbetslös då...
Det är så sant som det är sagt. Visst finns det jobb på vår lilla ö men inte till alla och lite extra svårt är det för min son som jag kan beskriva som; världens snällaste, klokaste och trevligaste nittonåring. Intelligent, rolig, lättlärd, lugn med dreadlocks och piercing i underläppen. Han har själv valt att se ut som han gör men tyvärr är det svårt för arbetsgivare att se bakom masken (fullt förståeligt).
Jag hoppas att vi en dag har ett sådant samhälle så att alla som vill får ett jobb och att arbetsmarknaden kan ta emot alla våra starka och vuxna studenter som inte vill gå till högskolan.