söndag 14 december 2008

Var finns kunskapen?


Veckorna innan jullov är det ofta stressigt. Många är
trötta, både elever och lärare. Det skall fixas med betyg
och betygssnack. Stressen att hinna klart innan det blir
jullov är uppenbar. Naturligtvis påverkas även jag av
detta, dessutom har vi en omorganisation på gång, med
allt vad det innebär. Försöker bara förklara varför det
(än en gång) blivit oskrivet i min blogg under en för
lång tid.

Ämnet för dagen är kunskap.
Jag slog i Bonniers stora lexikon (1985), Bra Böckers Lexikon (1984). Ingen av dem hade en förklaring till ordet kunskap! Så hittade jag i min hylla arvegodset, Kunskapens Bok (1954) och tänkte att det står ju i namnet, här måste svaret finnas. Icke sa Nicke. Det närmaste jag fann var förklaringen till ordet kunskapsprov. Det var ju kunskap jag ville ha en förklaring på så jag fortsatte. Jag provade några olika uppslagsverk på Internet. Nationalencyklopedin, Wikipedia och Susning.nu. Den sistnämnde hade en förklaring till ordet: “Att ha kunskap är att veta något om något. Bara människor och djur kan ha kunskap”
På Wikipedia stod det: “Kunskap är enligt den klassiska kunskapsanalysen sanna trosföreställningar som man har goda skäl för att tro på. Kunskap kan även syfta på vissa färdigheter, som inte låter sig fångas i den klassiska kunskapsanalysen, som endast behandlar propositionell kunskap. Kunskap studeras inom den filosofiska disciplinen kunskapsteori.”
Visst är det väl kunskap vi ska jobba med i skolan? Det är i alla fall vad jag tror och det är vad jag känner genomsyrar Läroplanen. Jag kan känna en viss oro inför uppdraget, inte bara utifrån ovanstående sökande efter en förklaring av begreppet utan också i våra vardagliga diskussioner på skolan. Vem lär sig? Och hur lär man? Vem lär ut? Är det läraren som lär ut eller är det eleven som lär in?
Läs sidan 9 (2:1) i Lpf94 som fokuserar på kunskap och hur vi hjälper våra ungdomar att utveckla sitt kunskapande. I vårt uppdrag står KLART och TYDLIGT att vi ska lära eleverna att använda sina kunskaper som redskap för att
• reflektera
• pröva antaganden
• kritiskt granska
• lösa praktiska problem
Vi ska hjälpa dem att tro på sin egen förmåga, att utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och att utveckla sitt eget sätt att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
I allt ovanstående spekulerande om kunskap undrar jag var provet kommer in? Vad hjälper vi eleverna med när vi daskar ner omfångsrika prov som ska besvaras inom en viss tid i skolbänken? Hur hjälper vi våra elever när proven är utformade så att de fyller i tomma rutor med något som de förväntas veta? Hur hjälper vi våra elever när vi presenterar prov med kryssfrågor eller ja/nej-frågor?
Jag vet inte, vet du? Eller är det kanske så att det är läraren vi vill hjälpa?

torsdag 27 november 2008

Lägga ner eller utveckla?



I går, onsdag skriver den politiska
chefredaktören
(Håkan Ericsson) i
lokaltidningen om hur man löser
kommunens budgetunderskott och
bevarar lärarjobben för de kommunalt
anställda.
Han skriver att den största fristående gymnasieskolan på Gotland borde flytta till Göteborg för att gynna kommunens ekonomi men, jo det finns alltid ett men, jag citerar:
-Skulle Donnergymnasiet lämna Gotland skulle de kommunala gymnasieskolorna stärkas ekonomiskt och de har redan och kan ännu mer ta till sig det fina i Donnergymnasiets pedagogiska upplägg.

Till saken hör också att Gotlands kommun idag har, inte mindre än fem (5) gymnasieskolor på ön plus särgymnasiet. Håkan Ericsson har inte ens tänkt tanken att kanske kommunen kan effektivisera genom att slå ihop skolor?
Samma tidning har en till politisk chefredaktör (Eva Bofride) som skriver på motstående sida på uppslaget i tidningen och kanske också motstående i politisk bemärkelse. Hon har fångat upp motsägelserna i Håkan E:s inlägg och summerar att han har svårt att hålla samman sitt resonemang.
• Eleverna ska ha ett val - men ta bort valmöjligheterna.
• Bort med friskolor - men ta vara på friskolornas idéer, initiativ till utveckling.

Jag skiter högaktningsfult i den politiska värderingen eller vinklingen av debatten och står fast vid min, sedan tidigare kända, ståndpunkt: Utveckla skolan genom att ta vara på elevernas syn, önskemål och åsikter och ge f-n i att använda den som slagträ i en värdelös och urvattnad politisk debatt.

fredag 21 november 2008

Att vara skolledare



Att vara skolledare är bland det värsta som finns (se inlägg 27 september), speciellt när man sitter framför sina arbetskamrater och berättar att de tyvärr inte kan ha kvar sin anställning. När man möter blickarna, en uppgiven och en hatisk då känns jobbet som ett stort, överväldigande elände.

Vi gör så mycket bra saker tillsammans. Vi vill så mycket bra saker tillsammans och så sitter man där som en bödel och meddelar att:
-Tyvärr är du inte längre välkommen i gänget.

Jag hoppas innerligt att alla "därute" får en skön helg, fylld med allt som ni alla önskar er. Själv ska jag ta mig i kragen och göra mitt bästa för att bli en trevligare familjefader än jag känner mig i detta nu.

torsdag 20 november 2008

Vem målar framtiden?


Skoldebatten idag pratar om olika alternativ för en framtida skola. Det finns alliansens gymansiereform med allt vad det innebär. Vi har också små blänkare från andra håll, icke att förglömma Gy07.
Jag lyssnar dagligdags till förslag på hur vi kan göra skolan bättre och jag undrar ofta: bättre för vem?
Naturligtvis har vi en arbetsmarknad med behov och önskningar. Vi har en regering med dito. Vi har skolmänniskor med samma sak. Problemet är att alla olika parter ser på skolan på olika sätt och inte alltid ur ungdomars perspektiv.
Någon målar upp en skola för arbetsmarknaden, någon annan för en politisk ideologi och en tredje för pedagogen.
Jag är av den tron att vi kan göra hur många reformer som helst, anpassade till våra önskemål utan att för en sekund nå ut till våra elever. Vi kan måla upp utopias, drömskolor som aldrig kommer att fungera i praktiken. Vi kan måla upp skolor som vi skulle gilla att gå på men som aldrig kommer att fungera i tjugohundratalet. Vi kan måla allesammans, politiker, pedagoger, föräldrar, företagsledare etc. Vi kan måla hur mycket som helst utan att nå fram en enda millimeter, men om vi bjuder in våra unga att vara med i målandet så kanske vi kommer en bit närmare målet, närmare sanningen och kanske också närmare våra elever.

måndag 17 november 2008

Skomakare, bliv vid din läst.



Spetsutbildning för SP, NV å´ena sidan, Gymnasielärling å´andra. Lägg nationella prov i lågstadiet och betyg i ordning och uppförande så har vi ett vinnande koncept från medeltiden. Funkade det förr så funkar det väl nu?
Skolministern och hans anhang visar tydligt att var och en ska bliva vid sin läst, dvs skomakaren vid sin och forskaren vid sin och ju tidigare vi kan segregera desto bättre.
Naturligtvis är det här det bästa sättet att få eleverna vid gymnasiet att bestämma sig för sin framtid tidigt. Att få dem att "bygga" in sig i det de håller på med så starkt så det blir ett omfattande, tidskrävande och dyrt val att ändra sig (speciellt för de som valt en yrkesinriktning på gymnasiet). Begränsa möjligheterna för de som inte orkar eller har den hjälp de behöver för att klara ett studieförberedande program just nu. Gör så och vi har eliminerat risken att en elev väljer att studera något som inte hör hemma i hans/hennes samhällsklass.
Skomakare,bliv vid din läst.

söndag 16 november 2008

Doktorn


Jag tycker att läkare ska bedömas av patienter.
Bara för att man genomgått en utbildning och
fått en legitimation så är det ju inte helt klart att
man är lämpad för sitt yrke.
Låt patienterna sätta betyg på sina läkare. Detta
underlag ska sedan användas vid lönesamtal etc.
Det är inte bara proffs som ska bedöma och ut-
värdera utan även användarna ska vara delaktiga.
Vid närmare eftertanke vore det på sin plats att
detta användes även för advokater och alla andra
yrkesgrupper som har ett liknande krav på
legitimation.

söndag 9 november 2008

Läxor och prov = plugg


Jag Googlar på läxor:
Läxor bryter mot de mänskliga rättigheterna,
Och vem är läxorna till för?,
Läxor skapar stress, är otidsenliga och stjäl den lilla tid familjen har tillsammans.
Det här är de tre första svaren av 461 000 tusen träffar och, ja visst finns det flera positiva inlägg också. Jag kollade igenom de tre första sidorna (30 träffar) och kunde inte hitta motsatsen till de tre första, däremot en del blogginlägg etc om hur man kämpar med att hinna med sina läxor och annan fritidsverksamhet.
Googlar jag prov så får jag oerhört mycket fler träffar men de flesta är bara beskrivningar av prov som idag är i "omlopp" som Nationella prov, Högskoleprovet etc.
Det här var lite bakgrund nu till själva rubriken för dagen, "Läxor och prov = plugg".
På min skola är läxor inte så vanligt förkommande men det händer. Samma sak är det med prov, dvs inte så vanliga men de förekommer. Reaktionen på det är vanligt hos föräldrar, de brukar säga:
- Vad är det för skola? Har ni inga läxor? Hur ska ni då kunna lära er? Nä, det är nog bättre på skolan x för där har de läxor och får lära sig massor....
Vad man glömde att säga om skolan x var att de har företrädesvis fyrtiominuterslektioner (hos oss är det blockläsning, ett eller högst två ämnen om dagen). Lektionspass som är korta har en förmåga att bli väldigt kort del av lektion. Det kan se ut så här t.ex.
Lektionen börjar kl 09.00 det tar som regel några minuter innan lugnet lägger sig och det hela kan börja. Klockan 09.05 (i bästa fall) upprop, 09.10 - Kommer ni ihåg vad vi pratade om förra veckan? Kort sammanfattning av förra veckans och lite uppsamling, uppdatering för de som inte varit med (mentalt eller fysiskt). Nu är klockan 09.20 och dagens lektion kan börja. Har vi tur så får vi femton minuter på oss att diskutera dagens ämne sedan måste vi snabbt se till att summera dagens lektion och se till att eleverna har med sig uppgifter/läxor till nästa vecka.
I en sådan skola har läxorna ett existensberättigande men varför måste schemat se ut så? Och hur ska läraren hinna se den där eleven som inte har förstått något om vad som avhandlats idag? Hur ska lärare hinna med de elever som inte har motivationen, som saknar stödet med läxläsning där hemma? Och värst av allt är att dessa skolor anses vara bra för våra ungdomar för det är här de får kunskaper för som sagt läxskola = pluggskola. Var kunskapen kommer in i bilden är det ingen av läxförespråkarna som har tänkt på.

När jag skriver i min blogg vill jag att det ska vara korta inlägg och avslutar här och återkommer om det andra pluggepitetet, nämligen prov vid ett senare tillfälle.

lördag 1 november 2008

Vi mal och vi mal

Om och om igen mal vi på om att skolan ska vara en plats för lärande, en plats för individens utveckling. "Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet" (Lpf 94).
Vi mal och mal i lärarrummen, under konferenserna, i lärarlagen, och sen då? Vad händer när vi står inför en grupp elever i klassrummet, när vi är ensamma med eleverna och har fullt sjå med hålla ordning i klassrummet?
-Sitt ner!
-Var tysta!
-Läs!
-Skriv!
-Gör som jag säger!
-Därför att jag säger det!
Känns det igen? Och inte nog med det utan vi har också klassikern:
-Alla ska göra den här uppgiften så som jag bestämt!
-Alla ska göra provet så som jag bestämt!
Alla ska göra likadant och målet är att alla ska uppnå samma mål på samma sätt, detta fast jag lärt mig och diskuterat i oändlighet att vi ska behandla varje enskild elev efter hans/hennes förutsättningar.
Värst är kanske när jag hör lärare säga: De vill ju inte lära sig något, de är inte intresserade...
Detta trots att vi malt om och om igen att vi ska utgå från att eleverna vill lära, vilket jag också uppriktigt tror på.

torsdag 23 oktober 2008

Veckans ordstäv

"- Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt.
- Ja, sa Nasse. Kanin är begåvad.
- Och han har hjärna,
- Ja, sa Nasse, Kanin har hjärna.
Det blev tyst en lång stund.
- Jag antar, sa Puh, att det är därför
han aldrig begriper någonting".


Friskola eller Fri skola?

Jag upphör inte att förvånas över nyheter
om skolan.
Jag har varit så förbannat naiv så jag trott
att det är den pedagogiska idealisten, den entusiastiske läraren/skolledaren som vill
driva och som vill jobba i en friskola. Det är ett sätt att ge utrymme för elever, för lärande.Det är ett sätt att korta ner beslutsprocesser, att kunna göra förändringar inom rimliga tidsramar.
Pedagogiska idéer kan få växa.
Jag ser många fördelar med friskolan som ett komplement till den kommunala skolan. I vissa kommuner har ju friskolorna gett den kommunala verksamheten inspiration att utvecklas, där man tidigare kört fast i lite gamla spår. Jag vill fortfarande tro att det är av godo att Sverige har friskolor.

Läser i Tremedias nyhetsbrev om Fristående skolor - en bransch i förändring. Antalet friskolor ökar, särskilt gymnasieskolor. De stora skolkoncernerna som John Bauer, NTI etc växer snabbt medan de små enstaka skolorna inte ökar i någon nämnbar omfattning. Däremot ser det ut som de stora koncernerna köper upp de mindre skolorna. Bra eller dåligt?

Friskolegiganten John Bauer köps nu upp av ett danskt investmentbolag. Priset är hemligt men det verkar som det är en bra affär, varför annars investera. I denna jättestora skolkoncern går
10 000 elever på närmare trettio orter runtom i Sverige.

.

fredag 17 oktober 2008

Vad är det som betyder något?


Idag har vi favorit ämnet i skolan!
Åh, vad det ska bli kul!

När jag förväntasfullt styr stegen mot skolbussen och inser, i samma stund som jag tittar ner på mina fötter, att jag har fel skor på mig, hemska tanke.
Vad har det då för betydelse vad läraren säger, vad som händer på lektionen? Vad har det då för betydelse att det är bästa dagen på hela veckan, att det är roligaste ämnet, coolaste läraren i mysigaste lokalen? Jag har ju fel skor på mig!
Egentligen är det inget fel på skorna men idag skulle jag ju ha haft mina nya Converse, fan också.
Och ingen fattar nån´ting, inte läraren inte klasskompisarna, ingen fattar.
Jag har ju för fan fel skor!
Hur kan de missa det?
Själv har jag missat hela nöjet med min favoritdag i skolan och minns inte ett jota av vad läraren sa eller vad vi skulle göra till nästa vecka.
Nästa vecka ska jag ha reservskor med mig........


.

onsdag 15 oktober 2008

Hur dum är jag?

lärop
Jag har faktiskt varit så naiv
så att jag trott av vi har skolor
i Sverige enbart för elevernas
skull (idiotiskt, jag erkänner).
Jag hade för mig att det var
kunskap, värdegrund, demo-
krati, hållbar utveckling osv.
för elevernas skull. Men det
var förr i tiden. Idag är jag klokare, idag vet jag vem skolan är till för;


Den är till för att politikerna skall ha något att diskutera och använda som slagträ emellanåt.
Den är till för att föräldrar skall slippa ha ansvaret för sina barn under dagarna.
Den är till för tjänstemän på Skolverket för att de ska få användning för sina överskott av begrepp, uttryck och floskler.
Den är till för att sysselsätta skolpolitiker och tjänstemän på myndigheter (som Skolverket).
Den är till för lärare, lärare som skall bajsa i öronen på elever dagarna i ända. Lärare som behöver visa hur duktiga de är i arbetslaget.
Den är till för SCB, SKL, BUF, LR, FP, S.
Skolan är ju, naturligtvis, också till för Liber, Bonniers, Studentlitteratur och andra läromedelsproducenter.
Jag tänker inte glömma, Skolsoft, Skola24, Extens, Progma, Novascheme och alla andra säljare av system som vi inom skolan gladeligen köper men inte lika glatt använder.
Säkerligen har du, käre läsare redan insett att denna lista kan bli så oändligt lång, så lång så det blir lika outhärdligt som Millas Fysiklärare.

Jag slutar här för jag tror att budskapet gått fram.
Kan vi bara en liten, liten del av tiden sätta eleven i fokus på ett sätt som exkluderar alla ovan nämda (och onämnda) så tror jag att vi uppfattat vårt uppdrag bättre än de allra flesta som jobbar inom och med skolan.

tisdag 14 oktober 2008

Tappad bakom en, eller en tappad höstack....


Utbildningsministern har sagt att alla rektorer ska gå rektorsutbildning. Visst känns det rätt?
Klart att man kan kräva att en rektor är behörig på samma sätt som vi resonerar kring behöriga lärare.
För att detta ska gå lätt så förutsätts det att en rektorsutbildning finns och att rektorer kan söka den. Den senaste rektorsutbildningen som gick av stapeln startade för snart ett år sedan. I väntan på beslut om vem som ska vara huvudman har jag och några hundra till äntligen fått besked. Utbildningen ska starta innan jul, kanon! Jag skulle igår ha varit på information om den nya utbildningen i Stockholm men icke, sa Nicke. Torsdag eftermiddag fick jag besked om att det hela är inställt därför att några utbildningsställen som fått avslag på sin ansökan om att få anordna, har överklagat upphandlingen till Länsrätten. Allt avbryts, information, ansökningsprocesser etc.
Alla vi som väntat i ett år på att få besked om hur vi ska komma vidare får vänta ytterligare (ett år?). Det känns inte riktigt rätt;
Utbildningsministern kräver att alla rektorer ska gå rektorsutbildning men det finns ingen utbildning att erbjuda.

lördag 4 oktober 2008

Utbildningsministern


Nu har han uttalats sig i Lärarnas Tidning igen. Kan inte
låta bli att ifrågasätta karlens intellekt. "Lärarnas åsikter väger tungt" säger Jan i rubriken. I samma artikel säger
han att: "....Lärarförbundet är en av våra mer högljudda kritiker. Det är tydligt att Lärarförbundet är mer kritisk till regeringens politik än Lärarnas riksförbund och att det var tvärtom under den förra regeringen. "Vilket man
kan översätta till klarspråk med; Majoriteten av lärarkåren
är mer kritisk till regeringens skolpolitik än minoriteten,
eller hur?

torsdag 2 oktober 2008

Om varför vissa lärare är bättre än andra......


Visst är det väl så att vi alla har en bild av vad en bra lärare är?
Jag Googlade (bra lärare)och fick två miljoner tvåhundra tusen träffar!
Antar att det är väldigt beroende på vem man frågar. Frågar man eleverna får man ett svar, frågar man föräldrarna får man ett annat svar, frågar men rektorn får man ett tredje svar och frågar man lärarna så får man ett fjärde svar. Men frågar du mig så får du följande svar:
En bra lärare ser alla elever, utgår ifrån att alla elever vill lära sig, lyssnar och anpassar. En bra lärare finns på skolan för eleverna och ingenting annat.

tisdag 30 september 2008

lördag 27 september 2008

Att vara skolledare


Att vara rektor är bland det bästa som finns, om man har förutsättningarna i form av resurser, medarbetare och verktyg i allmänhet.
Som skolledare har man flera plikter och mycket ansvar som kan vara svårt att överblicka vid en snabb titt. Man ska ha koll på ekonomin, man ska ha koll på styrdokumenten, man ska ha koll på personal (både pedagogisk och övrig). Man ska också ha koll på juridiken, på schemat, på nationella proven, betygen, SCB-rapporter.
Jag kan faktiskt fortsätta ännu en bra bit i denna lista men stannar här får jag tror att ni förstår vart jag vill komma.

Har jag inte verktygen så blir det problem, har jag inte ekonomin så blir det problem men saknas entusiastiska pedagoger och ansvarstagande personal så blir det katastrof!
Om man köper mitt upplägg så långt kanske man också kan skriva under på att min främsta uppgift är att skapa förutsättningar för personalen att sköta sitt jobb. Kan jag det så tror jag att jag också kan luta mig tillbaks lite mer, få mer tid till att bli delaktig i det dagliga pedagogiska arbetet som sker på skolan.

Varför jag överhuvudtaget kommit fram till detta är en så enkel sak som så här: med många sjukskrivna lärare på min skola så har jag nödgats till att undervisa en hel del, faktiskt nästan varje dag denna vecka. Mycket har blivit eftersatt i det administrativa och skrivbordet ser ut som, hej kom och hjälp mig, men vad roligt jag haft, vad mycket verklig skolverksamhet jag varit delaktig i och vad många sköna elever jag har umgåtts med.

I Lärarnas Tidning har man i senaste numret skrivit en del i ämnet på ledarsidan, fast kanske ur ett annat perspektiv.

måndag 22 september 2008

Nyttan med Kon


Faktauppsats om en ko, skriven av en mellanstadieelev

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta
på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö.
Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre
sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den
invändigasidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon
har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det
är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort
flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara
hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra
ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är
det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den
sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

Månadens ordstäv....igen...

Det blir en vacker dag när våra skolor
får
alla pengar de behöver och
militären får
sälja bullar på
söndagsmorgnarna för att
köpa
sig ett stridsflygplan.

söndag 21 september 2008

Vi Är Ju Olika


Eller hur?
En del lärare vill elevernas bästa.
En del lärare vill rektorns bästa.
En del lärare vill sitt eget bästa.
Det här ser man varje dag på jobbet; lärare som vill
olika, som är olika och som gör olika.
Det är en självklarhet för alla som jobbar i skolan, en självklarhet som vi tar hänsyn till i olika forum/sammanhang. Men om jag i alla fall vill tänja det hela lite längre och ta det ur ett läroplans-perspektiv så kan det se ut så här:
- Jag vill att mina elever lär sig viktiga saker, saker som jag tycker är viktiga.
- Jag är annorlunda, jag vill att mina elever lär sig att acceptera människor som är annorlunda.
- Jag vill att mina elever lär sig på ett annorlunda sätt.
- Jag tycker att min rektor är dum och det vill jag att mina elever skall veta.
Den sistnämnde har inte läroplanen eller arbetsgivaren eller uppdraget med sig i arbetet utan jobbar bara av egoistiska skäl och vill bara påverka eleverna att tycka som han/hon själv.

"....Läraren skall
• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,
• tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas,...."

fredag 19 september 2008

Fånga eleven


Om jag har en kärnämneskurs för en klass med treor och tycker att det hela går bra.
Tycker att jag fångat upp flera av dem som initialt signalerade att det var "fel ämne" för dem. Om jag ändå har några som är utanför, vad gör jag? Hur långt sträcker sig mina skyldigheter?

Det finns ett par elever i klassen som inte har det minsta intresse av att ta till sig, att bjuda på något eller att delta i gruppens arbete på något annat sätt än spydigt. Vad gör jag då?

De går sista året på gymnasiet. De är 18-19 år och beter sig som de var 15. Ingår det i mitt uppdrag att uppfostra myndiga medborgare? Om det är så, att det är min skyldighet så undrar jag också hur och var föräldrarnas uppdrag tar slut eller tar vid?

Jag är fullt medveten om att mitt resonemang är helt absurt man jag för det likafullt.

tisdag 16 september 2008

Skolk, eller jag måste stanna hemma å´ städa


Jag kommer att tänka på auktionsutroparen (och, hör och häpna; folkpartisten!) Erik Eriksson som förvånat tog emot beskedet att starkölsförsäljningen mångdubblades efter att man förbjöd mellanölet på sjuttiotalet.....vet inte egentligen varför men det gemensamma är att man gör något så urbota dumt så att varje logisk tänkande människa borde begripa vad konsekvenserna blir.

Ja, vad ska man säga? Sätt in, regelverk som förbjuder, regelverk som tillåter svaga lärare att hänvisa till något. Nya lagar som säger att det som vi jobbar med i skolan hela dagarna gäller(?) Och snilleblixten att ta tillbaks det system som vi hade "förr i tiden", som fungerade så bra, så kanske vi får förbättringar, den är oslagbar. Kan vi överföra den i en annan bransch?
Alla bilister ska sluta använda säkerhetsbälte, för det var färre bilolyckor på femtiotalet då ingen, eller få använde bilbälte.
Industrin gick bättre förr, kanske ska vi återinföra manuellt arbete i större utsträckning. Alltså bort med datorer programmerade för att förenkla, bort med maskiner som gör det som arbetare förr gjorde för hand. Tillbaks med hästen i jordbruket, handmjölkning, lieslåtter så blir det färre olyckor. Ponnyexpress, Postverket, email.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen; Jag är så trött på denna tillbakagång, bakåtsträvan för att uppnå något som, kanske, kanske fanns förr.

Kan ingen hjälpa utbildningsministern med sitt arbete för att utveckla skolan, inspirera personalen och uppmuntra eleverna?

Avslutningsvis funderar jag på vad han/hon säger när han får sitt terminsbetyg där skolken (som måste definieras) står uppskriven? Kanske nåt i stil med:
-Åh jag har skolkat! Jag måste skärpa mig nästa termin så att pappa slutar spöa mig på fredagarna.

onsdag 10 september 2008

Månadens ordstäv...

Hjärnan är ett underbart organ.
Den startar startar direkt när jag
vaknar på morgonen och stannar
inte förrän jag kommer till skolan.

måndag 8 september 2008

"Svensk Flumskola"






















Jag blir så trött på att vår skolminister gång efter annan ges utrymme i media för att slänga sin dynga över oss som jobbar i skolan. Jag antar att bloggläsare blir lika trötta på alla inlägg.....
Detta hindrar inte mig att än en gång blogga om skolministern, vars namn jag inte längre tar i min mun.
Hans politiska taktik går ut på att svärta ner en absolut majoritet av Sveriges befolkning (Jo då det stämmer, om du räknar ihop alla elever i alla årskurser och alla deras lärare, rektorer och annan personal så blir det så) för att plocka poäng, det äcklar mig. Att vi som jobbar i skolan dag efter dag ska slå upp tidningen eller slå på radion/TV:n och höra att allt vi gör är bara flum och försämringar, att vi har världens sämsta elever, som skolkar mest och har det mest ovårdade språket osv osv.

Jag skulle vilja kontra:
Svensk politik har världens sämsta politiker, de är osakliga, kan inte läsa (tolka) statistik och använder sig av förföljelsekampanjer mot vissa yrkesgrupper. De har inte behörighet och saknar verklighetsförankring i sitt agerande. Svenska politiker tjänar mest i världen trots att de jobbar minst (enligt statistiska undersökningar) och har bara försämrat för det svenska folket sedan 1990-talet.

Idag har jag, som de allra flesta av mina dagar, träffat glada,
duktiga, fokuserade, kunskapstörstande och trevliga elever.
Elever som kommer till skolan varje dag för att lyssna, dis-
kutera och insupa från kunskapens flod. Det är sådant som
får oss att fortsätta, inte skolministerns svartmålning av vår
vardag.

söndag 7 september 2008

Att leva som man lär


Den ene läraren säger att han gillar struktur, ordning och reda. Accepterar inte störande beteende i klassrummet, håller hårt på deadlines och blir galen om elever kommer för sent till lektionen. Han vill ha sammanfattningar fler gånger under dagen och säger sig vara noga med att anteckna frånvaron efter varje rast.

Den andra läraren säger att hon tycker att eleverna är så pass mogna att de kan ta ansvar för sitt lärande själva och att det är de själva som ska forma undervisningen så att de når kursmålen som de själva analyserar och konkretiserar. Hon säger att alla kan nå målen oavsett närvaro. Demokrati, medbestämmande, eget ansvar och "lösa boliner" är hennes grej.


När jag pratar med eleverna säger de precis tvärtom:

Lärare 1 har ingen koll, skjuter alltid på deadlines, bryr sig inte om när elever stör i klassrummet. Eleverna kan komma och gå som de vill under hans lektioner.

"Lärare 2" är strukturerad, har välplanerade lektioner och är noga med ordningen i klass-rummet. Ytterkläder av! Tystnad! Kom i tid!

Hur kommer det sig att det är på detta viset? Ofta hör jag lärare säga en sak och ser sedan hur de agerar tvärtemot vad de själva säger. Är det en önskan att vara på ett visst sätt? Eller är det bara så att man säger saker för att man tror att omgivningen uppskattar det?

onsdag 3 september 2008

Skolmaten på Gotland


De senaste dagarna har debatten om att spara in på skolmaten gått het i Gotländsk media. P.g.a. prishöjningar och besparingar i budgeten ser kommunen sig tvingad att begränsa matutbudet för våra elever. Smart drag tänker jag, för vi vet alla vad detta resulterar i, eller hur?
Är det något som alla kan och förstår så är det mat, alla äter vi och lagar mat och tänker på hur vi ska få i oss den mättnad som vi behöver för tillfället.
Jag tror att kommunen hade kunnat gjort besparing på vad som helst annat och då bara fått reaktioner från en viss kategori (insatta eller engagerade). Nu får man en reaktion från i stort sett var enda medborgare i Gotlands kommun, för mat är viktigt för ALLA.
Idag så backar våra politiker och tjänstemän och säger att mjölken ska vara kvar men då måste vi spara någon annanstans.....just det smart drag. Nu kan man i lugn och ro göra besparingar vart som helst och bara få en liten reaktion.
Med spänd förväntan ser jag fram mot fortsättningen i denna besparingskampanj.

Vill också passa på och berätta att öns friskolor är frikostigare med maten än vad kommunen är.
De serverar mat till en kostnad från 11 till 35 kronor per portion (elev), kommunens skolmat får bara kosta 7,30 kronor per portion.

lördag 30 augusti 2008

En militär i skolan (=) kris i skolan!


"....Elever är stökiga, kan inget, vill inget".
"Det råder anarki i skolan! Skolket ökar,
kunskapsmålen klaras inte! Svensk skola
har mest skolk i hela världen.
En flumskola i förfall...."
Söndagen den 24 augusti klockan 13:00 i P1
kan man lyssna på sanningen.


Några journalister på radion har gjort en ingående granskning på Jan Björklunds "sanning" och vilka undersökningar som Björklund har grundat sina uttalanden på. Hur de än bär sig åt så kan de inte finna Sverige i botten på någon av undersökningarna OECD, TIMSS, PIRLS. De tar hjälp av statistikanalytiker från universitet och internationellt ansvariga för undersökningarna, ingen kan förstå hur någon kunnat tolka att Sverige ligger i de nedre delarna i någon av tabellerna, tvärtom de ligger i de övre delarna.
Avslutningsvis ställs frågan till Björklund själv som slår ifrån sig på ett oprofessionellt sätt och bland annat vräker ur sig: "Påstår du att jag ljuger"? till en av journalisterna.
Vår utbildningsminister går ut i massmedia och presenterar osanningar om vår svenska skola och tutar i oss som jobbar i skolan att vi är dåliga. Allt detta för att plocka poäng och genomföra reformer som han suttit och knåpat ihop under sin tid i det militära.
Jag tror inte att vår tilltro till politiker är alltför stor innan men frågan är om inte detta tar priset? Rena skära lögner!
Eller är det kanske som DN uttryckte det tidigare i veckan: Kanske lider Björklund av dyslexi?

Vilket det än är dyslexi eller lögn så KU-anmäls han nu av riksdagsledamoten Rossana Dinamarca.
Fortsättning följer (hoppas jag).

måndag 25 augusti 2008

Hur ser en bra skola ut?


Ibland funderar man mer än vad som är nyttigt på slika spörsmål.
Kan det vara den skolan som har de bästa lärarna? Eller kanske den bästa maten, eller lokalerna. Är det en bättre skola där det går flest elever, eller där man har flest böcker, flest datorer? Kanske det är den skolan som har vackrast utsikt, eller vackraste byggnaderna, eller den som ligger mest centralt?
Ja som ni märker är det svårt att vara subjektiv. Bästa maten för en är blodpudding och för en annan kanske det är hamburgare. Den bästa läraren för en elev är han/hon som släpper iväg eleverna tidigare, för en annan elev är det den lärare som bryr sig mest och för en tredje är det den läraren som gillar att lära ut och som gör det roligt att lära.

Vi vill att skolan ska vara en plats för kunskap men också en plats att bli sedd. Att bli sedd och uppskattad för den man är. Äppelviksskolan, Adolf Fredriks musikskola och Höglandsskolan är de tre mest framgångsrika skolorna i Stockholm om man tittar på antalet avgångselever som är behöriga till gymnasiet. Innebär det att Hjulstaskolan som bara har 43% behöriga är en mindre bra skola?
Ovanstående statistik har jag hämtat från dagens DN, och frågar mig när jag skummar igenom de olika artiklarna om det är så vi ska räkna, den skola som leverar flest behöriga elever är den bästa? Alltså den bästa skolan är den som har de bästa eleverna. Tänk om vi resonerade likadant om restauranger; skit i maten, skit i vem som lagar och serverar maten, huvudsaken är att gästerna är bra.

torsdag 21 augusti 2008

Vi har haft gästföreläsare


Om det kan man läsa i Jeppessens blogg, eller fredrikbloggen som den heter numer. Under tisdagkvällen samlades 150 personer mestadels pedagoger, en och annan tjänsteman och några rektorer. Donnergymnasiet bjöd in till en föreläsning med Fredrik Svensson och Gotlands kommun lyckades skrapa ihop drygt 80 personer, ungefär lika många som Donnergymnasiet.
Donner lockade närmare 90 procent av sina anställda, Gotlands kommun lockade knappt fem procent av sina anställda. Betyder det att Donner-gymnasiets personal är mer engagerad/intresserad av sin dagliga gärning? Eller har kommunens personal så mycket att göra så att de inte hinner ta sig till en fantastisk föreläsning på Gotlands kongresshall? Å andra sidan verkade pressen också upptagna med annat denna kväll (=noll intresse från tidningarna att skriva om en av skolvärldens mest uppskattade debattörer) så det var nog något viktigt som skedde på annan ort....

söndag 17 augusti 2008

Månadens ordstäv...


"Bättre börda man bär ej på vägen än mycket mannavett. På främmande ort går det framför guld".
Havamal

Vad har vi för skolsystem?


Kevin har dyslexi och han har kämpat med det hela sin skolgång.
Efter ett år på Individuella programmet har han lyckats uppnå målen för godkänt i alla ämnen utom i engelska. Kevin tycker att det är dags att ge sig ut i den "riktiga" (hans eget uttryck) gymnasievärlden. Han söker sig till en gymnasieskola som han gillar och som erbjuder PRIV (programinriktat individuellt val). Kevin är tvärsäker på vad han skall läsa och vet att han saknar väldigt lite för att nå sitt mål; att få ett fullständigt gymnasiebetyg. När Kevin kommer till gymnasieskolan för en intervju får han veta att hans engelsk-kunskaper är så dåliga, så de kan inte hjälpa honom.
Här kommer frågan; Vad har vi för slags skolsystem som inte kan erbjuda en elev en utbildning för att han/hon saknar tillräckliga kunskaper i ETT ämne? Observera att jag inte kritiserar skolan utan systemet. är det inte det skolan är till för,att utbilda ungdomar?

Kevin har ett brinnande intresse för sitt framtida yrke, han har mycket goda förutsättningar att bli en bländande representant för sin bransch men tyvärr grusar vi hans framtid för han är inte tillräckligt bra i engelska, i alla fal inte i att skriva på engelska. Patetisk också att Kevin begåvats med ett sant engelsklingande namn

lördag 16 augusti 2008

Vem väljer?


Vi som jobbar på gymnasieskolor över landet funderar väl lite då och då hur våra 15/16-åringar väljer program (eller väljer de skola?), är det kompisarna eller föräldrarna?
Visst det finns en del undersökningar i ämnet som säger en det ena än det andra.
• Kompisar
• Skola
• Föräldrar
• Lärare
• Program
Visst finns det många faktorer som kan påverka de unga. Vet också att det för en hel del unga är en ren ångestperiod att ta detta beslut som kanske visar sig fel ändå när en termin eller ett år gått.
Kan vi inte hjälpa dem bättre? Bättre utbildning för SYVare, bättre hjälp från övrig personal i grundskolan. Kanske skulle vi också hjälpa föräldrarna att hjälpa.
Sen kan man ju fundera vidare och tänka; hur viktigt är valet? Pluggar de för sin egen del eller är det bara för att mamma och pappa tycker si eller så? Pluggar de bara för att det inte finns något annat att göra? Pluggar de för att träffa kompisar? Tusen frågor men inte så många svar.

lördag 9 augusti 2008

Byta spår är väl bra


Visst tänker vi väl, lite till mans, så som: att välja gymnasieprogram är att välja framtid. Vad vi glömmer då är att dagens ungdomar inte riktigt tänker som oss vuxna (eller Björklund för all del).

Jag har genom åren haft ett antal hotell- och restaurangelever som efter avslutad gymnasietid valt att jobba med allt från dagis till att plugga på lärarhögskola. Ett annat exempel är min förstfödde som efter tre gymnasieår på estetiska programmet musik valde att gå till Högskolan i Jönköping för att utbilda sig till gymnasielärare (religion). Han har haft tre underbara år på Musikprogrammet, spelat och pluggat om vart annat och stormtrivts. Att han sedan valde att ta ett nytt spår efter studenten är ju bara ett tecken på friskhet. Han har alla möjligheter i världen att få ett bra liv för han tänker inte i banor, han tänker i spår och spår är lättare att byta än banor. Det är vad jag tror i alla fall.......

tisdag 10 juni 2008

Månadens ordstäv

Det bästa är att veta vad man letar
efter innan man börjar leta efter det.
Nalle Puh

Studenten


Idag har jag hunnit med två studentavslutningar. Först på min egen skola med 21 glada och stolta studenter. Det är en grym känsla att se hur de små niorna under tre år på gymnasiet växer och står på trappan som vuxna individer och tar emot folkets jubel. Hann också ta mig till min äldste sons avslutning och imponeras av hur min vuxne son växer ännu mer, på bara denna dag. En tråkig kommentar som slank ur honom på vägen hem var;
- Jaha då var man arbetslös då...
Det är så sant som det är sagt. Visst finns det jobb på vår lilla ö men inte till alla och lite extra svårt är det för min son som jag kan beskriva som; världens snällaste, klokaste och trevligaste nittonåring. Intelligent, rolig, lättlärd, lugn med dreadlocks och piercing i underläppen. Han har själv valt att se ut som han gör men tyvärr är det svårt för arbetsgivare att se bakom masken (fullt förståeligt).
Jag hoppas att vi en dag har ett sådant samhälle så att alla som vill får ett jobb och att arbetsmarknaden kan ta emot alla våra starka och vuxna studenter som inte vill gå till högskolan.

söndag 4 maj 2008

Veckans ordstäv.....

"Om den oförnuftige teg så
aktades också han för vis"



Lärarlöner


Läser i Dalarnas Tidningar om en ganska drastisk lönepolicy. I Hedemora kommun har de tjugo duktigaste lärarna utsetts. Dessa tjugo får två tusen kronor i löneförhöjning, resten av lärarna i kommunen får ingenting. Hur många duktiga lärare blir utan?

torsdag 1 maj 2008

IT




Så har man då äntligen kommit iväg till Stockholm och en tvådagars utbildning
om att bygga varumärke (hur marknads-
föra din skola) på
Rektorsakademien.

Kaj Runelund var kursledare med all ära. Under två hela dagar fick vi fundera diskutera och lyssna till hur, varför till vem? Vi var en alldeles lagom stor grupp rektorer från förskolor upp till gymnasier, från Göteborg upp till Nacka.
Ett trevligt och "på" gäng som kom bra överens och som tog och gav under dessa två dagar. Jag tror att vi alla hade ett bra utbyte mellan oss.

Det var först den sista dagens sista timme som jag blev lite förvånad över hur dåligt insatta vi rektorer är när det gäller våra elevers kommunikationskanaler, där Internet naturligtvis är den största kanalen. Hur dåligt vi utnyttjar modern teknologi och hur dåliga våra kunskaper är blev helt uppenbart denna sista timme. Vi är bra på många saker men här finns det ingen gräns för hur mycket tid vi borde lägga ner på att "uppdatera" oss. Det är skrämmande hur stor okunskapen är, och det samtidigt som så många i dagens skoldebatt upprörs över den svaga kunskapsnivån hos våra elever.
Här har ni några länkar att studera, kolla in vad era elever, barn, ungdomar håller på med:
Lunarstorm, Helgon.net, MSN, mobiltelefoner, SMS. Om ni inte sett tidigare så kan ni också titta på Wikipedia.org för att se var eleverna söker information när de jobbar med uppgifter, uppsatser etc.
Jag hoppas innerligt att vi alla inom skolan kan förbättra oss inom detta så att vi lättare och på ett bättre sätt kan kommunicera med våra elever.

fredag 18 april 2008

Vem sjunger i arbetslaget?


Arbetslag i all ära, men vad har vi dem till? Och för vem har vi dem?
Jag tror att det är Fernc Marton som fått mig att börja fundera på det, som om att man inte hade tillräckligt med griller i huvudet.
Jag har varit aktiv i ett fåtal arbetslag och på ett fåtal skolor men har ändå sett så mycket olika typer av arbetslag, en del bra och en del dåliga. Ibland kan det vara så att man tvingas verka i ett arbetslag som man absolut inte trivs, i ibland är det motsatsen. Men frågan som tär mig nu är: Varför och för vem har vi arbetslagen? Är det för att några av medlemmarna ska få briljera? Är det för att vi isolerat skall fatta beslut över elevernas huvuden? Är det för att diskutera gardiner eller pedagogik?
Självklart behöver vi tillfällen att sitta samman för att skapa pedagogiska plattformer, utveckling, erfarenhetsutbyten osv osv. Det är bara det att det är en så liten del av våra möten som behandlar elevernas lärande och så mycket fokus på visioner, gardiner och temadagar.

onsdag 16 april 2008

Gymnasiereformen




Har idag varit i Stockholm för att få lite mer information om den planerade gymnasiereformen. Till Åsö Gymnasium kom några hundra skolledare, skolpolitiker och annat skolfolk för att lyssna på Anita Ferm.
Känner mig ganska nöjd med dagen och tycker att Anita gjorde eftermiddagen oväntat bra med lagom humor och mycket entusiasm.
En hel del saker klarnade under dagen och i mitt sällskap var vi överens om att Gy10 har förutsättningar att lyckas, så vi välkomnar förändringen.
På min lilla skola på norra Gotland har vi idag tre program; HR, MP, SP. Vi funderar lite på hur vi skall se ut i Gy10? Skall vi ha Samhälle/Media, Restaurang/Livsmedel och Hotell/Turism per automatik? Eller måste det till någon slags sökomgång? Många frågor blir det som sagt, fast jag kan tänka mig skolor som har mer komplicerade övergångar än vad vi har.

söndag 13 april 2008

Veckans ordstäv.....

Jag hör och glömmer
Jag ser och minns
Jag gör och förstår

Vad vill vi ha för elever?


I Dagens Nyheter häromdagen skrev man om Haninge
kommun som hyllar betygsliknande test för lågstadiet.
"Andelen godkända i matte ökade från 29 procent till
95,8 procent på ett år",(i Brandbergen) står att läsa i
artikeln. Man säger i Haninge att man uppnått fantast-
iska resultat och hänvisar till ovanstående kommun.
Man konstaterar också att prov och betyg i sig inte ger
eleverna några kunskaper, det är undervisningen som
gör det men att det inte är hela sanningen...?

Jag har lite svårt att hänga med skribenten i just detta stycke där han å ena sidan säger att betyg inte ger eleverna några kunskaper, och å andra sidan är detta inte hela sanningen för betyg påverkar undervisningen. Det känns som författaren (författarna) vill att vi ändrar på ett gammalt uttryck; Medlen helgar ändamålet.
Att erkänna detta som ett bra resultat och att ta det till sig för framtida skolreformer är som att erkänna att vi skiter i kunskapandet och vi skiter i att utbilda lärare så att de kan lära vår ungdomar för livet, huvudsaken är att proven blir gjorda med bra resultat.

Man avslutar inlägget med;
"Vi menar allvar med att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg".
Genom prov alltså? Enklaste sättet att få (så gott som ) alla elever att gå ut skolan med fullständiga betyg är att ta bort IG som betyg, det ger lika bra resultat (fast omvänt) som det blev när man införde IG, G, VG, MVG och tog bort 1-5.

Betygsdebatten har pågått länge och under alla dessa år har forskningen sagt en sak, proffstyckare och politiker en annan. Vid flera av våra universitet och högskolor har man många års erfarenhet av forskning inom området. Bland många andra har Stockholms Universitet intressanta sidor att läsa i ämnet.
Frågan borde kanske vara: Ska obehöriga skolpolitiker och amatörlärare (det finns grymt många sådana..) eller ska forskare och professionella lärare få det sista ordet?

lördag 12 april 2008

Tung börda


Läste i (lokal-) tidningen igår om en tråkig incident på Arlanda. En dam har varit till fastlandet för operation och får inte den hjälp hon behöver på Arlanda flygplats vid hemresan. I dagens tidning finns det några kommentarer till artikeln med hela spektrat, från att det är synd om damen till rätt åt henne.
En av insändarna konstaterar att det är skolans fel.....? Ja visst du läste rätt, det är skolans fel att nyopererade inte får den hjälp på flygplatsen som de kan förvänta sig. Skolan borde se till att betygsätta eleverna tidigare så att vi får bättre service på flygplatserna. Hur långsökt är det på en skala (skulle man kunna uttrycka sig om man var ung)?

söndag 6 april 2008

Glömde...




Jag glömde, angående gy10 att ge en ros till regerings utredare;
har tjatat i min blogg och i olika forum att övriga Europa har tillsammans med restaurangutbildningar även turism. Nu föreslår man att hotell kopplas samman med turism. Helt riktigt tycker jag, som sagt var.

Long time no seen.....

Det har gått ett tag sen sist, ledsen för det. Som tf rektor har jag haft fullt upp att göra och min blogg har kommit på undantag, men nu är jag tillbaks. Och det sker i samma veva som den nya gymnasiereformen presenteras (how convinient).
Jag vet att det är grymt många som redan har tyckt och tänkt i ämnet men det hindrar inte mig att också slänga in en blänkare. Jag vill bara först säga tack till er som uppmuntrat mig att ta upp mitt tyckande på webben och då ett speciellt tack till Jennifer.

Vad gäller den nya gymnasiereformen (gy10) så kan man väl bara ana att den går samma väg som gy07 även om man kan önska att vi inom skolan är förtjänta av en förändring. Jag tror att ni håller med mig när jag säger att vi måste i alla fall förhålla oss till den oavsett vad som sker.
Det finns några saker som jag ser fram mot med tillförsikt;
• Visst är det bra att man tänker sig att fördela resurser från gymnasiet till grundskolan, dvs ta bort IV-programmet och placera resurserna hos grundskolan och hoppas att de fördelas bättre än den förra omgången pengar som de fick.....
• Känns knepigt att yrkesprogrammen får decimerade kärnämneskurser. Säkert svårt för skolorna också att ha två grupper som läser samma kurs men en läser 50 poäng och den andra gruppen läser 100 poäng. ???? Svårorganiserat.
• Femton yrkesprogram och fyra studieförberedande?? Greppar inte det här riktigt. Kan känna att i begynnelsen av gy07, dvs när man presenterade åtta vägar till kunskap så var man bättre ("rättare") ute. Vad jag menar är att eleverna erbjuds en gemensam början och väljer väg "på vägen" så att säga.
• Att examensarbetet kräver en kvalificerad yrkeslärare respektive en väl meriterad (helst lektor) lärare, känns helt ok. Idag finns en hel del yrkeslärare utan yrkeserfarenhet och bedömer projektarbetet utan att själva ha den erforderliga erfarenheten.
• Björklund sa att "....Alla ungdomar vill inte bli akademiker.." Det må ju vara sant men alla ungdomar vet inte vad de vill när de är femton/sexton, har man då valt fel och gått sina tre yrkesår så måste man kämpa på ganska bra för att kunna konkurrera om högskoleplatserna. Man har missat meritpoäng och måste läsa in en del ämnen på komvux och därmed komma i en lägre serie för det är de som läst i ett svep på gymnasiet som har förtur.
Det finns mycket i den nya gymnasiereformen att förhålla sig till och det finns därför säkert skäl till att återkomma i ärendet.
Hoppas att vi är överens om att vi behöver något nytt?