tisdag 30 september 2008

lördag 27 september 2008

Att vara skolledare


Att vara rektor är bland det bästa som finns, om man har förutsättningarna i form av resurser, medarbetare och verktyg i allmänhet.
Som skolledare har man flera plikter och mycket ansvar som kan vara svårt att överblicka vid en snabb titt. Man ska ha koll på ekonomin, man ska ha koll på styrdokumenten, man ska ha koll på personal (både pedagogisk och övrig). Man ska också ha koll på juridiken, på schemat, på nationella proven, betygen, SCB-rapporter.
Jag kan faktiskt fortsätta ännu en bra bit i denna lista men stannar här får jag tror att ni förstår vart jag vill komma.

Har jag inte verktygen så blir det problem, har jag inte ekonomin så blir det problem men saknas entusiastiska pedagoger och ansvarstagande personal så blir det katastrof!
Om man köper mitt upplägg så långt kanske man också kan skriva under på att min främsta uppgift är att skapa förutsättningar för personalen att sköta sitt jobb. Kan jag det så tror jag att jag också kan luta mig tillbaks lite mer, få mer tid till att bli delaktig i det dagliga pedagogiska arbetet som sker på skolan.

Varför jag överhuvudtaget kommit fram till detta är en så enkel sak som så här: med många sjukskrivna lärare på min skola så har jag nödgats till att undervisa en hel del, faktiskt nästan varje dag denna vecka. Mycket har blivit eftersatt i det administrativa och skrivbordet ser ut som, hej kom och hjälp mig, men vad roligt jag haft, vad mycket verklig skolverksamhet jag varit delaktig i och vad många sköna elever jag har umgåtts med.

I Lärarnas Tidning har man i senaste numret skrivit en del i ämnet på ledarsidan, fast kanske ur ett annat perspektiv.

måndag 22 september 2008

Nyttan med Kon


Faktauppsats om en ko, skriven av en mellanstadieelev

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta
på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö.
Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre
sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den
invändigasidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon
har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det
är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort
flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara
hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra
ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är
det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den
sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

Månadens ordstäv....igen...

Det blir en vacker dag när våra skolor
får
alla pengar de behöver och
militären får
sälja bullar på
söndagsmorgnarna för att
köpa
sig ett stridsflygplan.

söndag 21 september 2008

Vi Är Ju Olika


Eller hur?
En del lärare vill elevernas bästa.
En del lärare vill rektorns bästa.
En del lärare vill sitt eget bästa.
Det här ser man varje dag på jobbet; lärare som vill
olika, som är olika och som gör olika.
Det är en självklarhet för alla som jobbar i skolan, en självklarhet som vi tar hänsyn till i olika forum/sammanhang. Men om jag i alla fall vill tänja det hela lite längre och ta det ur ett läroplans-perspektiv så kan det se ut så här:
- Jag vill att mina elever lär sig viktiga saker, saker som jag tycker är viktiga.
- Jag är annorlunda, jag vill att mina elever lär sig att acceptera människor som är annorlunda.
- Jag vill att mina elever lär sig på ett annorlunda sätt.
- Jag tycker att min rektor är dum och det vill jag att mina elever skall veta.
Den sistnämnde har inte läroplanen eller arbetsgivaren eller uppdraget med sig i arbetet utan jobbar bara av egoistiska skäl och vill bara påverka eleverna att tycka som han/hon själv.

"....Läraren skall
• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,
• tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas,...."

fredag 19 september 2008

Fånga eleven


Om jag har en kärnämneskurs för en klass med treor och tycker att det hela går bra.
Tycker att jag fångat upp flera av dem som initialt signalerade att det var "fel ämne" för dem. Om jag ändå har några som är utanför, vad gör jag? Hur långt sträcker sig mina skyldigheter?

Det finns ett par elever i klassen som inte har det minsta intresse av att ta till sig, att bjuda på något eller att delta i gruppens arbete på något annat sätt än spydigt. Vad gör jag då?

De går sista året på gymnasiet. De är 18-19 år och beter sig som de var 15. Ingår det i mitt uppdrag att uppfostra myndiga medborgare? Om det är så, att det är min skyldighet så undrar jag också hur och var föräldrarnas uppdrag tar slut eller tar vid?

Jag är fullt medveten om att mitt resonemang är helt absurt man jag för det likafullt.

tisdag 16 september 2008

Skolk, eller jag måste stanna hemma å´ städa


Jag kommer att tänka på auktionsutroparen (och, hör och häpna; folkpartisten!) Erik Eriksson som förvånat tog emot beskedet att starkölsförsäljningen mångdubblades efter att man förbjöd mellanölet på sjuttiotalet.....vet inte egentligen varför men det gemensamma är att man gör något så urbota dumt så att varje logisk tänkande människa borde begripa vad konsekvenserna blir.

Ja, vad ska man säga? Sätt in, regelverk som förbjuder, regelverk som tillåter svaga lärare att hänvisa till något. Nya lagar som säger att det som vi jobbar med i skolan hela dagarna gäller(?) Och snilleblixten att ta tillbaks det system som vi hade "förr i tiden", som fungerade så bra, så kanske vi får förbättringar, den är oslagbar. Kan vi överföra den i en annan bransch?
Alla bilister ska sluta använda säkerhetsbälte, för det var färre bilolyckor på femtiotalet då ingen, eller få använde bilbälte.
Industrin gick bättre förr, kanske ska vi återinföra manuellt arbete i större utsträckning. Alltså bort med datorer programmerade för att förenkla, bort med maskiner som gör det som arbetare förr gjorde för hand. Tillbaks med hästen i jordbruket, handmjölkning, lieslåtter så blir det färre olyckor. Ponnyexpress, Postverket, email.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen; Jag är så trött på denna tillbakagång, bakåtsträvan för att uppnå något som, kanske, kanske fanns förr.

Kan ingen hjälpa utbildningsministern med sitt arbete för att utveckla skolan, inspirera personalen och uppmuntra eleverna?

Avslutningsvis funderar jag på vad han/hon säger när han får sitt terminsbetyg där skolken (som måste definieras) står uppskriven? Kanske nåt i stil med:
-Åh jag har skolkat! Jag måste skärpa mig nästa termin så att pappa slutar spöa mig på fredagarna.

onsdag 10 september 2008

Månadens ordstäv...

Hjärnan är ett underbart organ.
Den startar startar direkt när jag
vaknar på morgonen och stannar
inte förrän jag kommer till skolan.

måndag 8 september 2008

"Svensk Flumskola"






















Jag blir så trött på att vår skolminister gång efter annan ges utrymme i media för att slänga sin dynga över oss som jobbar i skolan. Jag antar att bloggläsare blir lika trötta på alla inlägg.....
Detta hindrar inte mig att än en gång blogga om skolministern, vars namn jag inte längre tar i min mun.
Hans politiska taktik går ut på att svärta ner en absolut majoritet av Sveriges befolkning (Jo då det stämmer, om du räknar ihop alla elever i alla årskurser och alla deras lärare, rektorer och annan personal så blir det så) för att plocka poäng, det äcklar mig. Att vi som jobbar i skolan dag efter dag ska slå upp tidningen eller slå på radion/TV:n och höra att allt vi gör är bara flum och försämringar, att vi har världens sämsta elever, som skolkar mest och har det mest ovårdade språket osv osv.

Jag skulle vilja kontra:
Svensk politik har världens sämsta politiker, de är osakliga, kan inte läsa (tolka) statistik och använder sig av förföljelsekampanjer mot vissa yrkesgrupper. De har inte behörighet och saknar verklighetsförankring i sitt agerande. Svenska politiker tjänar mest i världen trots att de jobbar minst (enligt statistiska undersökningar) och har bara försämrat för det svenska folket sedan 1990-talet.

Idag har jag, som de allra flesta av mina dagar, träffat glada,
duktiga, fokuserade, kunskapstörstande och trevliga elever.
Elever som kommer till skolan varje dag för att lyssna, dis-
kutera och insupa från kunskapens flod. Det är sådant som
får oss att fortsätta, inte skolministerns svartmålning av vår
vardag.

söndag 7 september 2008

Att leva som man lär


Den ene läraren säger att han gillar struktur, ordning och reda. Accepterar inte störande beteende i klassrummet, håller hårt på deadlines och blir galen om elever kommer för sent till lektionen. Han vill ha sammanfattningar fler gånger under dagen och säger sig vara noga med att anteckna frånvaron efter varje rast.

Den andra läraren säger att hon tycker att eleverna är så pass mogna att de kan ta ansvar för sitt lärande själva och att det är de själva som ska forma undervisningen så att de når kursmålen som de själva analyserar och konkretiserar. Hon säger att alla kan nå målen oavsett närvaro. Demokrati, medbestämmande, eget ansvar och "lösa boliner" är hennes grej.


När jag pratar med eleverna säger de precis tvärtom:

Lärare 1 har ingen koll, skjuter alltid på deadlines, bryr sig inte om när elever stör i klassrummet. Eleverna kan komma och gå som de vill under hans lektioner.

"Lärare 2" är strukturerad, har välplanerade lektioner och är noga med ordningen i klass-rummet. Ytterkläder av! Tystnad! Kom i tid!

Hur kommer det sig att det är på detta viset? Ofta hör jag lärare säga en sak och ser sedan hur de agerar tvärtemot vad de själva säger. Är det en önskan att vara på ett visst sätt? Eller är det bara så att man säger saker för att man tror att omgivningen uppskattar det?

onsdag 3 september 2008

Skolmaten på Gotland


De senaste dagarna har debatten om att spara in på skolmaten gått het i Gotländsk media. P.g.a. prishöjningar och besparingar i budgeten ser kommunen sig tvingad att begränsa matutbudet för våra elever. Smart drag tänker jag, för vi vet alla vad detta resulterar i, eller hur?
Är det något som alla kan och förstår så är det mat, alla äter vi och lagar mat och tänker på hur vi ska få i oss den mättnad som vi behöver för tillfället.
Jag tror att kommunen hade kunnat gjort besparing på vad som helst annat och då bara fått reaktioner från en viss kategori (insatta eller engagerade). Nu får man en reaktion från i stort sett var enda medborgare i Gotlands kommun, för mat är viktigt för ALLA.
Idag så backar våra politiker och tjänstemän och säger att mjölken ska vara kvar men då måste vi spara någon annanstans.....just det smart drag. Nu kan man i lugn och ro göra besparingar vart som helst och bara få en liten reaktion.
Med spänd förväntan ser jag fram mot fortsättningen i denna besparingskampanj.

Vill också passa på och berätta att öns friskolor är frikostigare med maten än vad kommunen är.
De serverar mat till en kostnad från 11 till 35 kronor per portion (elev), kommunens skolmat får bara kosta 7,30 kronor per portion.