Vem sjunger i arbetslaget?

Arbetslag i all ära, men vad har vi dem till? Och för vem har vi dem?
Jag tror att det är Fernc Marton som fått mig att börja fundera på det, som om att man inte hade tillräckligt med griller i huvudet.
Jag har varit aktiv i ett fåtal arbetslag och på ett fåtal skolor men har ändå sett så mycket olika typer av arbetslag, en del bra och en del dåliga. Ibland kan det vara så att man tvingas verka i ett arbetslag som man absolut inte trivs, i ibland är det motsatsen. Men frågan som tär mig nu är: Varför och för vem har vi arbetslagen? Är det för att några av medlemmarna ska få briljera? Är det för att vi isolerat skall fatta beslut över elevernas huvuden? Är det för att diskutera gardiner eller pedagogik?
Självklart behöver vi tillfällen att sitta samman för att skapa pedagogiska plattformer, utveckling, erfarenhetsutbyten osv osv. Det är bara det att det är en så liten del av våra möten som behandlar elevernas lärande och så mycket fokus på visioner, gardiner och temadagar.

Gymnasiereformen

Har idag varit i Stockholm för att få lite mer information om den planerade gymnasiereformen. Till Åsö Gymnasium kom några hundra skolledare, skolpolitiker och annat skolfolk för att lyssna på Anita Ferm.
Känner mig ganska nöjd med dagen och tycker att Anita gjorde eftermiddagen oväntat bra med lagom humor och mycket entusiasm.
En hel del saker klarnade under dagen och i mitt sällskap var vi överens om att Gy10 har förutsättningar att lyckas, så vi välkomnar förändringen.
På min lilla skola på norra Gotland har vi idag tre program; HR, MP, SP. Vi funderar lite på hur vi skall se ut i Gy10? Skall vi ha Samhälle/Media, Restaurang/Livsmedel och Hotell/Turism per automatik? Eller måste det till någon slags sökomgång? Många frågor blir det som sagt, fast jag kan tänka mig skolor som har mer komplicerade övergångar än vad vi har.

Veckans ordstäv.....

Jag hör och glömmer
Jag ser och minns
Jag gör och förstår

Konfucius


Vad vill vi ha för elever?

I Dagens Nyheter häromdagen skrev man om Haninge
kommun som hyllar betygsliknande test för lågstadiet.
"Andelen godkända i matte ökade från 29 procent till
95,8 procent på ett år",(i Brandbergen) står att läsa i
artikeln. Man säger i Haninge att man uppnått fantast-
iska resultat och hänvisar till ovanstående kommun.
Man konstaterar också att prov och betyg i sig inte ger
eleverna några kunskaper, det är undervisningen som
gör det men att det inte är hela sanningen...?

Jag har lite svårt att hänga med skribenten i just detta stycke där han å ena sidan säger att betyg inte ger eleverna några kunskaper, och å andra sidan är detta inte hela sanningen för betyg påverkar undervisningen. Det känns som författaren (författarna) vill att vi ändrar på ett gammalt uttryck; Medlen helgar ändamålet.
Att erkänna detta som ett bra resultat och att ta det till sig för framtida skolreformer är som att erkänna att vi skiter i kunskapandet och vi skiter i att utbilda lärare så att de kan lära vår ungdomar för livet, huvudsaken är att proven blir gjorda med bra resultat.

Man avslutar inlägget med;
"Vi menar allvar med att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg".
Genom prov alltså? Enklaste sättet att få (så gott som ) alla elever att gå ut skolan med fullständiga betyg är att ta bort IG som betyg, det ger lika bra resultat (fast omvänt) som det blev när man införde IG, G, VG, MVG och tog bort 1-5.

Betygsdebatten har pågått länge och under alla dessa år har forskningen sagt en sak, proffstyckare och politiker en annan. Vid flera av våra universitet och högskolor har man många års erfarenhet av forskning inom området. Bland många andra har Stockholms Universitet intressanta sidor att läsa i ämnet.
Frågan borde kanske vara: Ska obehöriga skolpolitiker och amatörlärare (det finns grymt många sådana..) eller ska forskare och professionella lärare få det sista ordet?

Tung börda

Läste i (lokal-) tidningen igår om en tråkig incident på Arlanda. En dam har varit till fastlandet för operation och får inte den hjälp hon behöver på Arlanda flygplats vid hemresan. I dagens tidning finns det några kommentarer till artikeln med hela spektrat, från att det är synd om damen till rätt åt henne.
En av insändarna konstaterar att det är skolans fel.....? Ja visst du läste rätt, det är skolans fel att nyopererade inte får den hjälp på flygplatsen som de kan förvänta sig. Skolan borde se till att betygsätta eleverna tidigare så att vi får bättre service på flygplatserna. Hur långsökt är det på en skala (skulle man kunna uttrycka sig om man var ung)?

Glömde...

Jag glömde, angående gy10 att ge en ros till regerings utredare;
har tjatat i min blogg och i olika forum att övriga Europa har tillsammans med restaurangutbildningar även turism. Nu föreslår man att hotell kopplas samman med turism. Helt riktigt tycker jag, som sagt var.

Long time no seen.....

Det har gått ett tag sen sist, ledsen för det. Som tf rektor har jag haft fullt upp att göra och min blogg har kommit på undantag, men nu är jag tillbaks. Och det sker i samma veva som den nya gymnasiereformen presenteras (how convinient).
Jag vet att det är grymt många som redan har tyckt och tänkt i ämnet men det hindrar inte mig att också slänga in en blänkare. Jag vill bara först säga tack till er som uppmuntrat mig att ta upp mitt tyckande på webben och då ett speciellt tack till Jennifer.

Vad gäller den nya gymnasiereformen (gy10) så kan man väl bara ana att den går samma väg som gy07 även om man kan önska att vi inom skolan är förtjänta av en förändring. Jag tror att ni håller med mig när jag säger att vi måste i alla fall förhålla oss till den oavsett vad som sker.
Det finns några saker som jag ser fram mot med tillförsikt;
• Visst är det bra att man tänker sig att fördela resurser från gymnasiet till grundskolan, dvs ta bort IV-programmet och placera resurserna hos grundskolan och hoppas att de fördelas bättre än den förra omgången pengar som de fick.....
• Känns knepigt att yrkesprogrammen får decimerade kärnämneskurser. Säkert svårt för skolorna också att ha två grupper som läser samma kurs men en läser 50 poäng och den andra gruppen läser 100 poäng. ???? Svårorganiserat.
• Femton yrkesprogram och fyra studieförberedande?? Greppar inte det här riktigt. Kan känna att i begynnelsen av gy07, dvs när man presenterade åtta vägar till kunskap så var man bättre ("rättare") ute. Vad jag menar är att eleverna erbjuds en gemensam början och väljer väg "på vägen" så att säga.
• Att examensarbetet kräver en kvalificerad yrkeslärare respektive en väl meriterad (helst lektor) lärare, känns helt ok. Idag finns en hel del yrkeslärare utan yrkeserfarenhet och bedömer projektarbetet utan att själva ha den erforderliga erfarenheten.
• Björklund sa att "....Alla ungdomar vill inte bli akademiker.." Det må ju vara sant men alla ungdomar vet inte vad de vill när de är femton/sexton, har man då valt fel och gått sina tre yrkesår så måste man kämpa på ganska bra för att kunna konkurrera om högskoleplatserna. Man har missat meritpoäng och måste läsa in en del ämnen på komvux och därmed komma i en lägre serie för det är de som läst i ett svep på gymnasiet som har förtur.
Det finns mycket i den nya gymnasiereformen att förhålla sig till och det finns därför säkert skäl till att återkomma i ärendet.
Hoppas att vi är överens om att vi behöver något nytt?