Att vara rektor är bland det bästa som finns, om man har förutsättningarna i form av resurser, medarbetare och verktyg i allmänhet.
Som skolledare har man flera plikter och mycket ansvar som kan vara svårt att överblicka vid en snabb titt. Man ska ha koll på ekonomin, man ska ha koll på styrdokumenten, man ska ha koll på personal (både pedagogisk och övrig). Man ska också ha koll på juridiken, på schemat, på nationella proven, betygen, SCB-rapporter.
Jag kan faktiskt fortsätta ännu en bra bit i denna lista men stannar här får jag tror att ni förstår vart jag vill komma.
Har jag inte verktygen så blir det problem, har jag inte ekonomin så blir det problem men saknas entusiastiska pedagoger och ansvarstagande personal så blir det katastrof!
Om man köper mitt upplägg så långt kanske man också kan skriva under på att min främsta uppgift är att skapa förutsättningar för personalen att sköta sitt jobb. Kan jag det så tror jag att jag också kan luta mig tillbaks lite mer, få mer tid till att bli delaktig i det dagliga pedagogiska arbetet som sker på skolan.
Varför jag överhuvudtaget kommit fram till detta är en så enkel sak som så här: med många sjukskrivna lärare på min skola så har jag nödgats till att undervisa en hel del, faktiskt nästan varje dag denna vecka. Mycket har blivit eftersatt i det administrativa och skrivbordet ser ut som, hej kom och hjälp mig, men vad roligt jag haft, vad mycket verklig skolverksamhet jag varit delaktig i och vad många sköna elever jag har umgåtts med.
I Lärarnas Tidning har man i senaste numret skrivit en del i ämnet på ledarsidan, fast kanske ur ett annat perspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar