Är det inte dags att byta jobb?

Handen på hjärtat: Hur länge sedan är det som du var ute i din bransch och jobbade? Hur up-to-date är dina branschkunskaper? Visst, vi har den pedagogiska kunskapen och det är ju mycket värt. Vi har också de urgamla grunderna som vi villigt (och långrandigt) delar med oss av, som den här t.ex:

-Ni måste kunna slå en Bea för hand innan vi tar fram elvisparna.

-Varför då? Det går ju snabbare och är lättare med en elvisp.

-Jo, för så var det på min tid, bla, bla, bla

Sånt här dravel och liknande får våra elever stå ut med, speciellt de som går yrkesförberedande program. Inte för att det är bättre på de studieförberedande programmen för där kommer lärarna direkt ifrån utbildningen och saknar helt yrkeserfarenhet från någon annan bransch än skolan. Nä, bort med alla gamla försoffade, förslöade lärare med gamla teorier och stela ben. In med unga friska lärare som har färsk kunskap, nya idéer och en närhet till sin ungdom. I samma veva tvingar vi alla lärare som inte har någon annan erfarenhet än läraryrket, att ge sig ut några år och prova på andra branscher.

Nationella prov?

Vad fyller de nationella proven för funktion?
Den frågan tror jag att fler med mig ställer sig. Speciellt om man betänker hur det går till.
Det finns många lärare därute som vill att just deras klass skall göra bra ifrån sig på det nationella provet och följaktligen dammar de av gamla prov som eleverna för göra inför årets stora provdagar. I en av våra kvällstidningar berättas om prov som "läcker" ut på bl.a. nätet och ger alla surfande elever möjligheten att göra provet några gånger innan de sitter i skolan och gör det. Så jag frågar mig igen vad fyller de nationella proven för funktion? Är det att lära våra ungdomar att fuska? Är det kanske att lära våra elever att träna provskrivande?

Jag tror (observera, tror) att det sitter alldeles för många obehöriga skoltyckare i regeringen, i riksdagen, i kommunerna och inom skolverket. I alla dessa departement och kanslier sitter det tjänstemän med 50-60- och kanske 70tals-erfarenhet av skola och tänker, tycker och beslutar i frågor som berör våra ungdomar och oss pedagoger. Ingen eller väldigt få av dem (skolverket undantaget) har behörighet. Skolministern har det inte (lång militär erfarenhet), ordföranden i vår kommuns barn- och utbildningsnämnd har det inte (lång erfarenhet inom svenska spel) men åsikter har de, och beslutsrätt.

Vissa lärare lägger dessutom alldeles för stor vikt vid proven (även vissa skolverksinspektörer, har jag märkt) dock säger
Skolverket: Även i den gymnasiala vuxenutbildningen bör nationella prov användas som stöd vid betygssättningen. Proven är dock inte obligatoriska att använda.

Globalisering

Har besökt ett par Mallorkanska skolor (typ gymnasieskolor) och förvånas över den stränga, nästan fägelslika miljön; Lås, låsta dörrar, låsta grindar, lärare och personal med enorma nyckelknippor får en känna en viss skepsis vid besök. När den första chocken över alla låsta dörrar etc. har lagt sig börjar man se människorna där inne, inget fel på värme och respekt där inte. Korridorer och dörrar utan fönster, kan få en nykomling lätt skrämd men dialogen lärare-elev eller rektor-elever känns ärlig och trevlig. Tycker också att eleverna ser ut att trivas och att de lektioner som jag deltagit i har haft motiverad elever och fungerande undervisning.
I Spanien har man idag ett skolsystem med en gymnasieindelning liknande det förslag som den borgerliga regeringen har presenterat. Araduado en educación secundaria (motsvarande gymnasiet) är indelad i tre olika alternativ; 1. Bachillerato för att få högskolebehörighet, 2. Cicles formatives de grado medio yrkesskola med möjlighet att få högskolebehörighet samt 3. Mundo laboral som är en ettårig yrkeskola.Den personal jag talat med verkar alla tycka att detta är det rätta sättet att gå. På den stora kommunala Hotell & Turism-skolan jag besökte hade man även kvällskurser för lite äldre studerande. Intressant att man utnyttjar lokalerna längre än bara mellan 8-16 som är vanligast här hemma i Sverige. En annan intressant aspekt är att något som jag försökt få en debatt om i samband med Gy07 (utan något speciellt gehör) nämligen att man studerar restaurang och hotell ur ett turismperspektiv. Programmet heter; Hoteleria i turisme, och det är ju så självklart att turismen hänger ihop med hotell och restaurangbranschen, eller hur? Titta bara på det som turismnäringen kallar för turismens fem komponenter.....

Vad händer om vi tar bort ramarna?

Om vi i skolan inte har något schema och vi skippar betygen, vad händer då? Om eleverna 'bara' går i skolan för att lära sig och på deras egna premisser, blir lärandet sämre då? Hur många arbetssökande är det som får jobb pga gymnasiebetyget? Jag har skrivit om det tidigare, att arbetsgivare vill ha positiva, sociala, arbetsvilliga medarbetare i första hand. Visst, man tittar på betygen men det är den personliga utstrålningen som är avgörande. Ingen arbetsgivare vill väl anställa någon utan anställningsintervju. Utan betyg däremot finns det nog en och annan som kan få jobb.
Ponera nu att schemat är borta och betygen. Vad skall man då göra? Kanske lära sig att laga mat och att lära sig att servera de stunder som denna verksamhet är (kan) vara igång.
Men om eleverna inte dyker upp vid dessa tillfällen då? Vad händer då? Jo, då har eleven inte genomfört utbildningen och kan inte få sitt gesällbrev eller vad vi kan tänkas erbjuda.
Men om vi inte har ett schema, hur skall eleverna då veta när de skall vara på skolan? Ja, hur visste gesällerna/lärlingarna när de skulle vara på arbetsplatsen preschematiden? Inte vet jag men helt säkert visste lärlingarna det. Funderar också på vad skolan som byggnad fyller för funktion. När man ändå rationaliserar kan man väl lika gärna ta bort skolbyggnaderna också. Vi kan väl sitta på fik eller i det gröna eller på bilbliotek om man behöver ha nån bok (vad nu det skall vara bra för) eller så. Nu ropar teknikerna och naturvetarna; Utan skola och utan schema kan vi inte uppfostra ännu en genaeration med naturvetare eller tekniker! Nähä, är det någon som på allvar tror att allt kuskapande dör bara för att man tar en del av regelsystemet och ramarna?

"Elever från bruksorter får lägre betyg"

I söndagens DN har man klämt in ett reportage som beskriver tillväxtregionens grundskoleelever som högpresterande och de gamla 'nedläggningshotade' bruksorternas elever har halkat efter. Några välplacerade citat i artikeln befäster artikelförfattarens åsikt om icke-akademiska-föräldrar.
"Man jobbar inte ihjäl sig" säger en elev inledningsvis.
"Av tradition är studiemotivationen låg på alla gamla gruvorter" säger Centralskolans rektor.
Efter att ha läst artikeln så undrar jag hur det står till hos lärarkåren. Hur är deras motivation? Det verkar inte som skolans rektor är riktigt rätt person att inspirera, eller?